Svar till: DEL 9 LÄXA FRÅN BJÖRN

Start Forum OLAS PLANK – Skriv, tänk, kommentera! DEL 9 LÄXA FRÅN BJÖRN Svar till: DEL 9 LÄXA FRÅN BJÖRN

#6034

Jonas Alberg
Deltagare

Jag har varit upptagen med annat och inte hunnit svara, men nu ska jag göra det, helt kort. Det kontingenta är per definition det som är beroende av något annat och därför kan en kontigent värld inte vara sitt eget upphov, utan måste orsakats av något annat än sig själv, per definitionem. Det är ju också så våra vardagliga erfarenheter och vårt sunda förnuft säger oss att det är. Vi kan svårligen tänka oss en verkan utan orsak, det är så vi tänker helt enkelt, ur intet blir inte (ex nihilo nihil fit). Men det leder då till en oändlig regress och det är också svårt att tänka sig när vi nu psykologiskt upplever tiden, allt sker i en tid som vi upplever som dåtid, nutid och framtid. Tänker vi på det i termer av det vi upplever – en tangibel verklighet – leder det till slutsatsen att allt måste ha funnits till hela tiden, låt vara att det förändras ungefär som fukten i min frys, vattnet blir till is som kondenseras och blir till vatten som kan bli till ånga, formen ändras men substansen finns hela tiden där, det som driver förändringen är mekaniskt verkande eller finala (ändamålsbetingade eller teleologiska) orsaker ; detta är det aristoteliska orsaksbegreppet där Aristoteles ser det finala som inbyggt i tingen möjliga att utforska , när vi talar om saker i begrepp återspeglar de saker i tingen (universalia in rem), i kontrast mot hans lärare Platon som menade att verkligheten fanns utanför tingen i en idévärld som verkligheten är en skugga av (universalia ante rem). I slutet av Medeltiden ifrågasattes detta , i universaliestriden framträdde andra alternativ än de nämnda bl.a. nominalismen – våra begrepp är bara ord (Wilhelm af Ockham). Detta och annat ledde fram till att man reducerade orsaksbegreppet till verkande orsaker som svarar på frågan hur inte varför saker ändras, det ”vetenskapliga” orsaksbegreppet, det är dessa saker vi kan undersöka och upprepa i experiment och vinna mer söker kunskap om, och det skapade en kraftig åtskillnad mellan det vi vet och det vi tror, som sedan diskuterats i det oändliga. Detta ledde också sakta men säkert till en utvecklingslinje där en verksam ingripande Gud som yttersta förklaring ersattes med en anonym tillbakadragen deistisk Gud som under upplysningen på sina håll avskaffades, med en rad förändringar som följd och mycket besvärliga konsekvenser ; allt synes handla om det som varnas för i de religiösa urkunderna, sätt er inte på höga hästar : högmodet med människan som tar kontroll över sin egen tillvaro utan att riktigt ha den kontrollen med en rad problem, bl.a. grunden för allt, alltings ursprung, grunden etik osv, men vetenskapen fortsatte, och gjorde enorma framsteg, men grundfrågorna kvarstod. I början av förra seklet ställdes allt på ända igen, det ”vetenskapliga orsaksbegreppet” gäller inte generellt , på makronivå när man närmar sig ljusets hastighet uppträder tillvaron på annat sätt (Einstens relativitetsteorier om hur materien uppträder nära ljusets hastighet) och på mikronivå med kvantfysiken (på subatomär nivå uppträder energier på ett annat sätt). Detta har lett till att hela orsaksbegreppet igen ställts under omprövning , man talar istället om dispositioner med olika möjliga utfall, det är som att man återvänder till Aristoteles och de finala orsakerna. Den stora frågan som är svår att besvara är dock; är utfallen resultat av slump eller är de uttryck för något annat, en skapelse. Det är egentligen den frågan som hela kursen handlar om. Något enstaka enkelt bevis finns inte men de Gudsbevis vi gått och går igenom talar sammantaget enligt mig med övervägande sannolikhet för Guds existens , och det är på rent förnuftsmässiga grunder som bygger på erfarenhet i verkligheten som vi kan ta in den. Det är kanske en av de allra svåraste frågorna vi håller på med men det är rasande intressant. Jag försöker bifoga en artikel ur Axcess, omnömnd i Signum för någon vecka sedan: Ulf Jonsson, Verkan utan orsaker om diskussionerna om orsaksbegreppet som jag tycker är viktig här https://www.axess.se/artiklar/verkan-utan-orsak/