Olas problematisering & läxa – 6

Etiketter: 

Visar 13 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #5835

      Ola Samnegård
      Moderator

      Det jag vill problematisera denna gång gäller att argumenten som menar att själva förnuftet säger att det måste finnas något som är nödvändigt i sig själv som första orsak. En invändning man kan tänka sig är att det istället kanske finns en oändlig kedja av icke-nödvändiga ting som orsakats av det tidigare tinget i kedjan.

      Sedan är jag fortfarande ej övertygad av Björns argumentation kring förändringens problem. Med de aspekter som jag nämnde i mitt svar i Del 4, menade jag inte några helt separerbara delar, som jag uppfattar det som att Björn läser det som. Utan jag menar att min argumentation här fortfarande håller. Men tack och lov får vi tänka olika.

      Bifogar vidare nedan min text om den antropiska principen som Björn nämnde kort på föreläsningen.

      Min läxa för denna vecka är att jag önskar att ni berättar vad ni anser vara det starkaste argumentet för Guds existens av de 20 som tas upp på veckans föreläsning. Motivera ditt svar. Svara genom att klicka på ”Svara’’ på detta meddelande och skriv MAX 5 meningar.

      Den antropiska principen

      Med den ”moderna” naturvetenskapens framväxt på 1600- 1800-talen, tycktes allt i universum kunna komma att förklaras med hjälp av deterministiska naturlagar med godtyckliga naturkonstanter. En konsekvens av denna teori var att tanken på en medveten gud som orsak till fenomenen i världen sågs som en onödigt komplex förklaring.

      Men 1900-talsfysiken har återigen vänt uppochned på den världsbild som impliceras av naturvetenskapen. Den upptäckt som får störst konsekvens för gudstrons rationalitet är den antropiska principen som ger ny styrka åt det teleologiska argumentet, det vill säga att det behövs en intelligent Skapare för att förklara universums ändamålsenlighet.

      Den antropiska principen är idag helt accepterad inom den moderna fysiken. Den innebär att om intelligent liv skulle kunna uppstå, så hade universums naturlagar och naturkonstanter inte kunnat vara annorlunda. Enligt den kristne fysikern, Allan Emrén, är de enda förklaringarna till hur detta kan komma sig, att antingen har vårt universum blivit till med avsikten att frambringa intelligent liv eller så är det bara ett tämligen unikt undantag i en ofantlig mängd andra universa utan livsbetingelser. En möjlighet är alltså att tänka sig att det finns en ofantlig mängd parallella universa med andra naturkonstanter utan livsbetingelser. Men då detta varken stöds av observationer, eller någonsin kan falsifieras med framtida observationer, kan det inte betraktas såsom vetenskap. Emréns slutsats blir därför att den antropiska principen visar att vårt universum blivit till med avsikten att frambringa intelligent liv.

      Det finns dock en vanlig invändning mot Emréns slutsats. Man menar att även om det bara finns ett universum och detta bevisligen har precis rätt naturkonstanter för liv, så kan detta mycket väl vara ett resultat av rena slumpen. Tanken är att det inte är rimligt att i efterhand bedöma sannolikheten för ett specifikt resultat som redan inträffat. Det är som att i efterhand förundras över vilket specifikt utslag av slumpen som helst. Ty alla specifika utslag är lika extremt osannolika i förväg och då man har facit är det därför inget anmärkningsvärt alls att det har blivit just som det har blivit. Alltså, då vi nu har råkat komma till av en slump, är det inte det minsta underligt att naturkonstanterna har råkat få just de värden som gjort oss möjliga – i annat fall hade ingen ens kunnat komma att fundera över detta.

      Den här invändningen kan verka mycket vettig vid första anblick och förtjänar därför ett seriöst bemötande. Emellertid lider resonemanget av två brister. Dels förutsätter man det man vill visa – att vi kommit till av en slump. Dels utgår man från att alla specifika utslag av slumpen, objektivt sett, är likvärdiga i meningshänseende. Det måste innebära att det, objektivt sett, inte finns någon väsentligt större mening i ett universum som frambringar intelligent liv, än i ett som inte gör det. Men det är här det brister! I själva begreppet ”intelligent liv” ligger förmågan att se och skapa mening i tillvaron. Alltså finns det någon form av mening i ett universum med intelligent liv, men knappast i ett utan. Det är då, även objektivt sett, högst anmärkningsvärt att det just är de värdena på naturkonstanterna, vilka möjliggjort mening i universum, som är de rådande. Ty den rådande meningsskapande uppsättningen naturkonstanter går inte att jämställa med alla de andra specifika, men meningslösa, tänkbara utslagen av slumpvisa naturkonstanter.
      Richard Swinburne illustrerar detta med en tänkt galen kidnappare som låter sitt offer överleva då han ”råkar” få upp tio Hjärter Ess från tio kortlekar:

      ”Tänk dig en galning som kidnappar en person och låser in honom i ett rum. I rummet står en maskin som blandar kortlekar. Maskinen blandar tio kortlekar åt gången och drar sedan tio kort, ett kort från varje kortlek och visar upp dem. Kidnapparen förklarar för sitt offer att han strax kommer att sätta igång maskinen. Om maskinen inte drar tio Hjärter Ess kommer den att utlösa en bomb som dödar offret innan offret hinner uppfatta vilka kort maskinen har dragit. Maskinen sätts igång och till offrets stora förvåning och lättnad visar det sig att maskinen drar Hjärter Ess från alla tio kortlekarna. Offret menar att detta oväntade sammanträffande kräver en förklaring, som till exempel att någon i förväg mixtrat med maskinen för att den skulle dra tio Hjärter Ess. Men kidnapparen, som nu kommer tillbaka in i rummet, ställer sig tveksam till detta antagande. Han förklarar: ”Det är inget konstigt med att maskinen drog tio Hjärter Ess. Du skulle ju inte ha kunnat se något annat. Om maskinen hade dragit någon annan kombination av kort, skulle du inte ha funnits här och kunnat konstatera det”. Men det är förstås offret som har rätt och kidnapparen fel. Det behövs faktiskt en förklaring till att maskinen drog just tio Hjärter Ess. Det faktum att just denna kombination av kort utgör en nödvändig förutsättning för att offret ska kunna fastställa resultatet av dragningen, gör inte i sig resultatet mindre anmärkningsvärt eller mindre i behov av en förklaring. … ”

      Men då redan själva grundstoryn, bortsett från det ”fantastiska” utfallet, ter sig som högst osannolik, så finns en betydande risk att argumentet inte tas på allvar. Låt oss därför ta ett annat illustrerande exempel som både är mer jordnära och har fler paralleller att dra till grundfrågan:

      Vi antar att Adam köper en hårddisk, som sägs vara helt oformaterad, direkt från tillverkaren. Normalt sett innehåller en sådan bara helt slumpmässiga ettor och nollor och går inte att starta från. Adam kopplar in hårddisken i sin hemmabyggda dator och tänker starta den med hjälp av en installations-CD efter lunch. Men hans fru Eva kommer hem och ser att Adam har skruvat ihop datorn. Hon trycker på startknappen i tron att datorn skall starta och till Adams stora förvåning, gör den verkligen det. På skärmen kommer det upp en fråga: ”Tror ni att detta är en slump, eller …?”

      Teoretiskt sett så finns det faktiskt en minimal sannolikhet att de helt slumpvisa ettorna och nollorna i en ny oformaterad hårddisk råkar bilda ett program som startar datorn och skriver detta på skärmen. Ja, det är till och med så att just den sekvensen av ettor och nollor som åstadkommer detta är precis lika sannolik som vilken annan specifik meningslös sekvens som helst. Vidare så är det just det faktum att datorn startar på detta sätt, som gör att någon överhuvudtaget kan reflektera över frågan. Ändå måste konstateras att det enda rimliga svaret på frågan är nej. Det rimliga är istället att Adam, utan att förstå hur det har gått till, ändå får övertygelsen att Någon har varit framme och programmerat hårddisken i samband med tillverkningen. Den enda möjligheten till att det skulle vara mer förnuftigt av Adam att tro att datorn startade och ställde denna fråga av en slump, är om han själv nitiskt övervakat precis hela tillverkningen från ett utifrånperspektiv och därigenom verkligen kan utesluta varje inblandning av en intelligent programmerare. Att det i datorn inte syns vem programmeraren är, utgör inget skäl till att betvivla att en programmerare ändå måste finnas.

      På samma sätt som Adams slutsats bör bli att någon intelligent programmerare har varit inblandad för att skapa mening i samband med hårddiskens tillverkning, bör slutsatsen av antropiska principen, bli att Någon bestämt värdena på naturkonstanterna i syfte att möjliggöra biologiskt intelligent liv.

      • Detta ämne redigerades för 2 veckor, 3 dagar sedan av Ola Samnegård.
    • #5839

      Richard Bittner
      Deltagare

      Lovad vare Jesus Kristus!
      Ett stark argument är ”design” nämligen att universum är kodad på sådant som är kompatibel till vår hjärnans sätt att analysera. Det är otroligt att alla hemligheter i både makro- och mikrokosmos går att förklara med hjälp av teoretisk matematik och fysik som är ju uppfunna av människa.

    • #5841

      Riccardo Pillay
      Deltagare

      För mig är det nummer 4 Grader av Perfektion. Det måste kunna sägas att människan är kronan på verket.Det följer därför också att det är människan som söker och förhoppningsvis eventuellt finner Gud.

    • #5845

      Jonas Alberg
      Deltagare

      Tillvarons ändamålsenliga ordning som man brukar tillskriva evolutionen men
      där den antropiska principen antyder en
      från början nedlagd potential till utveckling, i naturen inbyggda nödvändiga konstanter, vars orsak rent sannolikhetsmässigt antingen förutsätter en intelligent och skapande kraft redan från början eller ett oändligt antal universa (teorierna om multiversa, jfr tex Stephen Hawkins och Max Tegmark), vilka dock rimligen i sin tur förutsätter en yttersta orsak; det tycker jag är mycket starka argument som står sig mot ”vetenskapen”. På det mer personliga planet finner jag strävan efter det goda och estetiska upplevelser övertygande, det måste finnas en grund för dessa utanför mig själv och det går vidare än bara sociologiska förklaringar; etiken och estetiken, likaväl som sanningen, pekar mot något högre. /Jonas A

    • #5847

      Gloria C. Lattke
      Deltagare

      Det är väldigt svårt att välja. Om jag gör det måste jag utesluta de andra? Allt hänger samman i form av moraliska, estetiska, religiösa eller vetenskapliga företeelser. Man kan uppleva känslan av att det finns något som pekar uppåt när man lyssnar på musik, vid en bokläsning, när man tränar, vid en bön, när något övernaturligt sker, när man ser stjärnorna eller när man forskar kring ett fenomen. Man kan upptäcka att detta finns inom oss, trots att det inte alltid är vi så receptiva för att förstå det. /Gloria C-L

    • #5848

      Carina Sundberg
      Deltagare

      Hej Ola
      Jag håller verkligen med Riccardo Pillary angående 4an graden av perfektion.Vi är verkligen kronan på verket i Guds skapelse. Det finns inga han har skapat som har lika högt avancerat tänkade som vi.Sen kan det finnas likheter ja som apor och människan. Men en så länge har man j funnit länken mellan dessa .Så är de någon som kan söka Gudsexixstens så är det vi.
      CS

    • #5849

      Hur kan en ”övergripande” moral finnas utan Gud? Därför kan man tänka sig att Gud finns. Att göra goda handlingar även när man evolutionärt förlorar på det. Även när det går emot samhällsnormen. Att tänka att djur inte är ”onda”, även när de gör saker som gör ont, men att människor kan göra medvetet ”onda” eller ”goda” gärningar utifrån en måttstock som inte råder i ”naturen”. Eva S

    • #5853

      Hej Ola. Om det är det starkaste argumentet vet jag inte, men jag väljer ”Världen som samverkande helhet”. Vi förnimmer ett underverk i allt. Systemet i sin helhet kan inte förklara sin existens Någon ser till att helheten samexisterar, någon som är utanför systemet och klara sej själv. Skaparen av himmel och jord! Marie-L K

    • #5855

      Jag svärmar för Anselm av Canterburys ontologiska argument. Det är ett rent filosofiskt resonemang, vilket är den här kursens huvudtema.

      Gunnar E.

    • #5857

      Mikaela Engdahl
      Deltagare

      Designargumentet tilltalar oss mest. Skönheten i naturen, samexistensen mellan allt skapat. ”Någon” måste bara var upphovet till allt detta otroliga. Roger och Mikaela

    • #5859

      Hej Ola, Björn och alla deltagare!

      Det som tilltalar mig mest är argument som handlar om kausalitet, att det finns orsak till allt och på samma sätt att det måste finnas ett Absolut (Gud) som är utgångspunkten till allt och därmed början och slut på allt. Att det inte finns något orsak med skapelsen låter absurt. Bara genom att inse förändringen i hela skapelsen, ser vi att allt är ”på väg någonstans” att det finns ett mål, en orsak på vår existens.

    • #5863

      Ingeli Aalto
      Deltagare

      Samvetet – hur uppstår det och var kommer det ifrån? Innerst inne vet alla vad som är rätt och fel, det är den inre kampen som utspelas och som måste övervinnas. Antingen följer vi den lättaste vägen och ger vika, eller så följer vi det som vi känner/vet är sant och rätt om vi rannsakar oss och går på djupet i oss själva. Det är inte lätt och går ofta emot våra egon. Samvetet spelar oss inga yttre spratt utan finns där som en evig konstans – Gud. Samvetet kan vi inte överlåta åt någon annan(s ansvar), det är vår beredvillighet att samarbeta med något högre.

    • #5869

      Arlette Chené
      Deltagare

      Den antropiska principen tilltalar mig mycket. Från big bang till nu är sannoligheterna så små för att vi ska existera att det ses verkligen ut som att det hela är lett av en hög intelligent varelse som har ordnat hela kosmos efter sin vilja för att det resultat vi upplever på jorden. Dessutom ju mer vetenskapsmän forskar, desto mer upptäcker de och det tycks aldrig ta slut. Vi är knappt en liten prick i kosmos och vi forskar i ofantligt små partiklar? Allt har sin ordning, sin mening, sin plats. Slump? Nej! Kontingensen i ekologin bevisar att allt är nödvändigt for att behålla balansen i vårlden. Slump igen? Inte för mig.
      Mvh /Arlette

    • #5872

      Ola Samnegård
      Moderator

      Vad anser ni vara det starkaste argumentet för Guds existens av de 20 som tas upp på veckans föreläsning? Motivera ditt svar.

      Som framgår av era svar så värderar olika människor styrkan i de här argumenten olika. Detta gäller även oss lärare. För mig är argumenten utifrån design och ändamålsenlighet, kompletterade med den antropiska principen de starkaste, troligen på grund av mitt intresse av matematik och naturvetenskap som gör att jag själv kan granska argumenten kring frågan. För Björn väger andra argument betydligt tyngre.

      Rent allmänt föredrar man sannolikt de argument som anknyter till ens egna intresseområden, vare sig det är: universums orsak och mål och ändamålsenlighet, grader av perfekton med människan som krona, religiös erfarenhet av något större, övergripande moral i samvetet som skiljer sig från det evolutionärt gynnsamma, begreppsliga överväganden eller något annat.

      Katolska Kyrkans Katekes framhåller att människans förnuft kan komma fram till existensen av Gud som alltings ursprung och mål, men säger inte i detalj hur detta går till. Istället pekar man just på att det finns många vägar.

Visar 13 svarstrådar

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.