DÄRFÖR UPPGIFT NUMMER 2

Etiketter: 

Visar 27 svarstrådar
  • Författare
    Inlägg
    • #6272

      Ola Samnegård
      Moderator

      Se Lektion 2, när den kommit upp. Lägg särskilt märke till de tänkbara skäl till Vallquists konversion som tas upp och rubriksätts med text i filmens nederkant. Välj ut två av dessa och skriv om du anser de vara hållbara skäl eller ej (ett av varje slag om du hittar). Motivera ditt svar.

    • #6295

      Annica Cardell
      Deltagare

      bara en fråga. Vilka sidor skulle vi läsa?

    • #6296

      Ingeli Aalto
      Deltagare

      Skäl 1. Den överväldigande känslan av att gudstjänsten aldrig ska ta slut. Detta skäl är visst förståeligt, det är lätt att bli starkt berörd i en mässa och det är inte heller konstigt om man tror på det som sker i mässan i realtid.
      Men det är ändå inte ett övertygande ”bevis” eller skäl till att en konversion ska till. Den får inte enkom utgå utifrån känslomässiga skäl, där känslor kan vara flyktiga. En konversion kommer efter ett längre övertygande process där flera faktorer samverkar.

      Skäl 2. Kyrkans pluralism. Detta är ett fullt hållbart skäl till Gunnel Vallquists konversion. Hon sökte sig tidigt utomlands, till Frankrike där hon kände sig mer hemma, både mänskligt, andligt och intellektuellt. Här fanns en annan höjd och andlig atmosfär som rymde mer av den katolska kyrkans långa och djupa (kunskaps) historia och universella ursprung- än vad som fanns/finns i Sverige.
      Ingeli A

    • #6297

      Ingeli Aalto
      Deltagare

      Ps. Det var intressant att få ta del av allas historier. Och fint inslag från svenska Yle som jag såg – Sara Torvalds. (Vilken fin kyrka i Karis, och ja, kvinnor kan!) Min man är från Finland, därav mitt efternamn Aalto som jag tyckte var lite vackrare än Persson..

      • #6313

        Tack, Ingeli! Så roligt att du tyckte om Himlaliv-avsnittet med mig <3
        – Sara T

    • #6298

      Richard Bittner
      Deltagare

      Lovad vare Jesus Kristus!

      1. Liturgins och mystikens skönhet
      En gång frågade visionärerna i Medugorje Jungfru Maria varför är hon så skön. Svaret var: ”för att jag älskar mycket”.

      2. Längtan efter det absoluta
      För Guds kärlek var inte tillräckligt att skapa oss, frälsa oss och att ge oss sin ande. Kärleken krävde ännu mer och längtade efter att bli ett med oss. Detta sker vid den heliga kommunionen när vi tar emot Kristus i hans fysiska och gudomliga väsen. Eucharisti är målet för dem som känner längtan efter det absoluta och Gunnel Vallquist har hittat hem.
      Richard B

    • #6299

      Carina Temmel
      Deltagare

      Liturgins och mystikens skönhet – hur de medeltida melodierna talar till hjärtat och med unik förmåga öppnar själen dörrar inåt mot mysteriet – det allra heligaste – inbjudande utan att tränga sig på. Vilket bland annat leder till:

      Må gudstjänsten aldrig ta slut
      Andakt – att få bara vara och njuta – i trygghet, tillit och tröst. Vilket stärks av:

      Katolska lärans beständighet och logik.

      Jag känner igen mig i Gunnel Vallquist känsla av att känna sig mera hemma utomlands, både mänskligt, andligt och intellektuellt. Jag hoppas att jag kan få chansen att bo i Österrike ett halvår och språkbada i det tyska språket men även i den andliga atmosfären och få chans att dyka djupare i den katolska kyrkans långa historia än vad som är möjligt här i Sverige.

      Jag tycker om tanken att vi bör vidareutbilda oss inom den katolska läran på samma utbildningsnivå som vi innehar i övrigt.

    • #6300

      Gloria C. Lattke
      Deltagare

      Hej!

      Jag väljer i första hand två som jag tycker går ihop:

      – ”Må gudstjänsten aldrig ta slut”
      Man är med och känner med alla som delar momentet i Guds plats, som Björn sa: Andakt. Samtidigt finns det alltid i gudstjänsten ”liturgins och mystikens skönhet”. Gunnel sökte kyrkan, men hon hade tron. Det är en av vägarna till att bli konvertit, antar jag.

      I andra hand hittar jag annat som inte finns textad i filmens nederkant, men Björn talar om att ”det betydde mycket för henne de benediktinska sångerna”. Det finns verkligen något i deras toner som gör oss stanna upp. Gunnel studerade katolska liturgin och även de benediktinska sångerna. Det finns en andlig rikedom i deras texter (oftast i latin), rösterna och musik som ger oss en sorts himmelsk frid och ro. Tänk på att bara höra Veni Creator Spiritus eller Ave Maria. Det är ord som blir sång på en annan nivå.

      Gloria C.

    • #6301

      Ingeli Aalto
      Deltagare

      Jag vill revidera mitt tidigare svar något. Jag tycker också att mässans mystik och skönhet är ett fullt giltigt/förståeligt skäl till att konvertera eftersom jag själv känner så, men att det är en samverkan mellan olika faktorer där känsla, hjärna och kropp – handling hänger samman och följs åt. Och denna övertygelse måste växa fram i en process, där inget kan forceras.
      Jag har också en reflektion rörande Gunnels känsla för estetik, att hon hade svårt för de ”plastmadonnorna” i Lourdes, samma känsla har även jag inför ”schabloniserade religiösa bilder”.
      Jag reagerade på att Ave Maria-musiken hördes alldeles för högt samtidigt med Björns prat i filmen. Det blev en diskrepans mellan ord och musik, där musiken för övrigt kräver tystnad.
      Är jag ensam om att känna så?
      Ingeli A

    • #6302

      Johannes Osvath
      Deltagare

      Skäl 1: Misstänksamhet mot en negativ bild av Katolska kyrkan

      Om man först utgår från den intressanta infallsvinkeln från tvivlartältet, som handlar om Vallquists kritiska och ifrågasättande attityd gentemot rådande samhällssyn, kan man undra om tankar på konversion till en början bottnar i ett allmänt revolutionärt förhållningssätt som Vallquist har till sin samtids normer och religionssyn.
      Skulle Vallquists sökande rikta in sig mot något annat i en annan miljö? Är det bara en tillfällighet att det är just genom det svenska samhällets negativa bild av den katolska kyrkan som Vallquist ifrågasättande personlighet tar henne på vägen mot katolicismen? Möjligtvis. Dock är skälet i sig inte nödvändigtvis icke hållbart för det.
      Det är inte ovanligt att människors nyfikenhet för något väcks på grund av att den rådande strukturen smutskastar, hånar eller skuldbelägger en tro, ideologi eller kulturyttring. Nyfikenhet och sökande är de drivkrafter hos människan som kanske är svårast att tygla och fullkomligt nödvändiga för vår utveckling.
      Att en nyfikenhet väcks i samband med samhällets proklamerande av en negativ bild anser jag vara ett fullt rimligt skäl. Dessutom ledde denna nyfikenhet i Vallquists fall till en fördjupad förståelse och enträget sökande att försöka förstå, utmana och samtidigt landa i en känsla av att ha hittat katolska kyrkans beständighet.
      Det svenska samhällets negativa bild av katolska kyrkan ledde Vallquist till misstänksamhet samt inte minst nyfikenhet. Detta är första steget i riktning mot en andlig utveckling som resulterar i konversion.

      Skäl 2: Liturgins mystik och skönhet

      Liturgins lockelse anser jag vara ett mycket starkt skäl till konversion. Liturgin i sig är för många kanske den mest handfasta förståelsen av förkunnelsen av Guds närvaro. Det är också i liturgin som man möter sakramenten vilka i sig är en förutsättning för den katolska kyrkan. I liturgin möter människan inkarnationen, där talar den till hela människans väsen och inte bara till intellektet.
      Att ta emot och förstå Guds uppenbarelse är inte enbart kopplat till bibelläsning utan i allra högsta grad något som innefattar riter. Genom riten gör människan relationen till Gud levande.
      Frömedlar ritens beskaffenhet en upplevelse av skönhet och mystik är detta ett fullt rimligt skäl att konversion blir resultatet av den andliga resan. Mystiken är central i tron då den låter människan förnimma Guds verklighet bortom förnuftets gräns. Detta anser jag vara en viktig del för att fördjupa relationen till Gud. Mystiken är inneboende i liturgin, liturgin ger församlingen språket för att uppleva relationen till det gudomliga.

      Johannes O

    • #6303

      Leticia Serrano
      Deltagare

      katolska läran beständighet tycker jag att det är verkligen viktig källan för att konvertera sig efterxom man söker sanningen och hittar på logisk sätt det när man fattar vad tron innebäar i katoslka läran.

      Misstänksamhet mot en negativ bild av katoolska kyrkan tror jag att det blir bara lockande för få och skulle bara början av undran och nyfikenhet men vet ej om det är tillräckligt med övertygelse för att bli katolik.

    • #6304

      Katolska kyrkans beständighet är för mig inte en källa för konversion.

      Jag känner en icke troende man som tycker att liturgin i katolska kyrkan är vackrare än i den protestantiska. Jag håller med honom. Eva S

    • #6305

      Carina Sundberg
      Deltagare

      1 Misstänksamhet mot den negativa bilden av den Katolska kyrkan.
      Vi har varit katoliker längre en vad vi har varit protestanter. Den bilden hon fick av skolans undervisning i katolska kyrkans lära i religinkunskapen var hemsk, en smutskastning anseer jag. Men de har alltid varit så att olika religioner smutskastar varandra som detta fallet når vi lever i en protestantisk land.Har själv hört katoliker som har konventerat till protestantismen, hur de klagar på den Katolska tron och kyrka. Även om det ej passar dem så behöver man ej smutskasta tron och kyrkan. Jag tror att Gud redan hade lagt en plan för Ellen Valkqvist redan när hon föddes som började ta form när hon var med sin farmor i den protestantiska kyrkan när hon inte vill att gudstjänsten skulle ta slut. Hon blev berörd av Guds ande och hans kärlek och vill vara i den känslan. På något sätt följde detta henne genom åren upp i skolåldern. HON läste in för konfimation men kyrkan kunde ej ge det hon letade efter och samtidigt ge henne den känslan hon saknade med Gud.De som triggade igång det var just de när de hade religion, där hon börja fråga sätta om detta var sant eller ej de som var skrivet. De lädde till Dominikanerna i Stockholm där hon fick undervisning av prästerna,uppsala universitet mötet med jesuiten som betydde mycket för henne och även andra på resans gång som lede till att hon konviterade. Så det som skolan hade sagt om den Katolska kyrkan och dess tro var ej så som hon själv upplevde det utan tvärtom, hon hade hittat hem. Grunden till konverteringen var att hon tyckte att de interlektuella övertygelsen om den Katolska läran och hållfasthet var sann. Hon gjorde helt rätt. Man ska ej stanna i något som ej känns rätt.

      2 Liturgins mystik och skönhet

      För mig är ligurgin att få komma närmare gud och bli ett med honom. Känslan av mystik är något jag kan känna i hans uppståndelse , ja skönhet är den vackra musiken vi sjunger när vi prisar faden. Visst kan kyrkan vara vackert dekorerat men man känner endå en kall och naken känsla som något saknas. Så på något sätt kan jag förstå varför hon konverterade.,man känner sig inte riktigt hemma.
      Må gud välsigna er
      CS

    • #6306

      Niclas Andersson
      Deltagare

      1. Katolska lärans beständighet. Ja, detta är ett hållbart skäl. Tron har ju anförtrotts de heliga en gång för alla vilket framgår av Judasbrevet.
      2. Liturgins skönhet. Svaret är både ja och nej. Den som vill konvertera måste vara beredd att göra sanningen och den katolska tron till sin egen med allt det hårda arbete som detta innebär och således nej. Men rikedomen i spiritualiteten däremot är ett hållbart skäl och liturgins skönhet är en del av spiritualiteten och således ja.
      Niclas A

    • #6307

      Annica Cardell
      Deltagare

      Gunnel upplevde liturgins renhet och mystikens skönhet, hon njöt bland annat av den gregorianska sången (som vi tyvärr inte får höra så ofta idag). Och hon liksom många andra upplevde den katolska kyrkan som hemma, här fanns den sanna tron.
      Jag tror att Gunnel i sin detaljerade bok om andra vatikankonciliet ville upplysa människor och bekämpa den i hennes ögon ogrundade misstänksamheten mot och negativa bilden av katolska kyrkan som hon mött under sin skoltid.

      Annica

    • #6308

      1 Liturgins upphöjdhet, renhet ( befriad från en massa onödigt prat). Detta är nog en stor och hållbar anledning till att konvertera och att stanna kvar. Liturgin blir inte tråkig trots sin upprepning, gång efter gång, man är ju inte densamma från dag till dag. I liturgin ryms både andakt och vår medverkan, vi är aktiva.
      2 Lärans beständighet. Upplevelsen av rötterna. Det gäller att för varje tid att leva upp till ”Tillbaka till källorna” Något som inte ska stå i motsats till förnyelse, pluralism.
      Svar till Ingeli A. Jag reagerade också på musiken under det att Björn talade. Delar även åsikten om ”plastmadonner” i Lourdes.
      Marie-L K

    • #6309

      Alice Nordström
      Deltagare

      När jag skulle svara på frågan idag började jag fundera på det här med att konvertera inom sin egen religion, är det unikt för kristendomen eller förekommer det inom de andra religionerna också? Jag har försökt googla men hittar inget riktigt svar. Jag får intrycket av att det framför allt är protestanter som konverterar till katolska kyrkan och kanske inte lika mycket omvänt? Är det för att vissa kristna i de protestantiska kyrkorna känner en slags längtan tillbaka? En längtan efter ”mer” och en mer ursprunglig kyrka?

      Gunnel Vallquist blev nyfiken när hon fick en negativ bild presenterad i skolan och jag tänker att vi är många som fått en rätt negativ och inte särskilt nyanserad bild av den katolska kyrkan. Och sen kanske också blir positivt överraskade när vi börjar ta reda på mer. Att känna nyfikenhet för det som ses negativt av omgivningen har nog en del med hennes personlighet att göra och kanske inte enbart räcker som ett skäl för att konvertera men verkar ju vara ett första steg för henne.

      Jag tycker att detta att dras till skönheten i liturgin absolut borde vara ett rimligt skäl. Och att det sedan säkert ofta leder till ett fortsatt utforskande. Gunnel verkar ivrig att lära sig mer genom samtal med präster och i de kloster hon besöker och böcker som hon blir rekommenderad. Kanske att hon i skönheten anade något ”mer” som väcker hennes intresse att läsa och lära mer?

      Jag har den sista tiden känt en slags sorg över att kyrkan blev splittrad i och med reformationen. Och att jag skulle behöva ”bryta upp” lite och liksom ”lämna” min familj och mina vänner i svenska kyrkan om jag skulle konvertera. Det skulle bli en slags splittring på ett personligt plan för att få del av hela min religions fullhet och rika skatt.. Kanske är det mer så när man har småbarn och lever tätt tillsammans och inte bara kan åka iväg från familjen på en gudstjänst flera mil bort.

      Och jag tänker på Jesus bön för oss i Joh. 17:21: ”Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig.”

    • #6310

      Arlette Chené
      Deltagare

      Fransk katolicism blev avgörande. För hundra år sedan var Frankrike ett centrum för det dominikanska och jesuitiska nytanke, för öppna diskussioner och en välvillighet mot andra kristna samfund. Forskning över den patristiska tiden och författare, som hade intresserat protestanter och ortodoxer i flera århundraden, blev också ett studieämne for katolska präster och munkar, vilket främjade samarbete och bättre kommunikation dem emellan. Det skapade en atmosfär av tillit och vänskap, och blev förtroendegivande. Munkarna och deras tankar blev trovärdiga.
      Under WWII kämpade katoliker och protestanter samman mot en dubbel gemensam fiender, ateism representerad av kommunism och nazism.Från att ha varit bittra fiender, de två (fler egentligen) kristna falanger kunde samarbeta och arbeta mot samma mål: befrielsen av Europa från de två diktaturerna. Skillnaderna förlorade en del av sin betydelse till förmån för ett enat folk. En sådan enhet – även om den var begränsad – låter mera trovärdig är en brodermordskamp och Paris, med sina lärda SJ och OP, utöver hela den skönheten upplevd i kyrkorna, museerna och andra estetiska platser, var en värdig representant av den
      gamla skönheten blandad med de nyare idéerna. Detta var mycket tilldragande för den intellektuella, nyfikna och lärda Gunnel Valkvist.

    • #6311

      Kerstin Trygg
      Deltagare

      Den starka musiken i början var mycket ansträngande för mej, som har besvär med hörseln. Jag tänkte faktiskt stänga av programmet, men just då tystnade som väl var musiken. Tack!

      1) Skönheten och mystiken i liturgin bidrar säkert till lusten att konvertera, men man måste också få förklaringar till varför. Först när man fått ta del av den katolska läran, kan man ta steget över – eller backa ur.
      2) Den katolska lärans beständighet kan vara avgörande. På 50-talet fick man från präster i Svenska Kyrkan olika svar på frågor om tron. Då upplevdes fastheten i Katolska Kyrkan mycket lockande. Nu 70 år senare är läget ganska oförändrat, tänker jag.
      Kerstin T

    • #6312

      Riccardo Pillay
      Deltagare

      Liturgins och mystikens skönhet anser jag vara ett hållbar skäl till konversion, av det enkla anledning att man kan inte ta emot det heliga sakramentet som icke katolik.

      Längtan efter det absoluta kan jag personligen inte se som ett hållbar skäl. Hon verkar vara en en mycket smart och begåvad dam så den längtan skulle icke vara möjlig tyvärr i mina kretsar.

    • #6314

      Katolska lärans beständighet ser jag som en fin och hållbar förklaring till att man konverterar. Om man byter kyrka eller övertygelse vill man ju byta till något som håller, inte till en vindflöjel.

      Misstänksamhet mot en negativ bild av katolska kyrkan kan jag gott förstå att väcker intresse hos vissa människor (har för mig att syster Sofie Hamring OP också har skrivit något sådant, eller missminner jag mig?), men antingen upplevde jag inte tillräckligt mycket av den varan innan jag själv blev katolik eller så är jag bara inte funtad på det sättet, men det kände jag inte igen i min väg alls, medan jag nog kan se element av nästan alla de andra skälen även i min vandring. (Men jag skulle inte heller beskriva mig som en sökare innan, så jag läste eg. inte annat om katolska kyrkan än det som stod i skolboken, och sen ingrep Gud.)

      – Sara T

    • #6315

      Hej
      Jag tittade på filmen utan att titta på rubriker som kom upp. Men jag försöker att svara på frågan utifrån saker jag kommer ihåg.
      Den första var när Björn berättade om att hon var intresserad av judendomen och rötter, att hon spenderade mycket tid med kristna judar och att det fanns utrymme för det inom tron. Det fanns utrymme för gammalt och nytt, olika kulturer som kunde mötas i en och samma tro.
      Den andra saken som jag kommer ihåg är den liturgiska sången, kören, som hon beskrev. Hon tyckte inte att den berörde känslorna mycket utan omringande en, lyfte upp en och bjöd en in i en bön. Sången var spirituell, men inte sensuell. Den var inte världslig.

      Mvh
      Olga

    • #6316

      Och jag vill lägga till en sak till som jag kan tänka mig var säkert viktig för henne. Hon var ju en klok kvinna och behövde förutom den spirituella, känslomässiga delen, också en intellektuell utmanning. Det fanns möjlighet för henne att göra det inom katolsk tro. Jag kommer inte ihåg namnen på ordrar som hon var med. Men dessa gav henne möjligheter att utrycka sig och studera och forska och lära sig. Jag kan tänka mig att det var en viktig bit för henne.

      Mvh
      Olga

    • #6317

      – Liturgin och mystikens skönhet: Jag tycker detta är ett sannerligen hållbart skäl. Gud vill skapa kontakt med människan och ett sätt är att göra det via det som är skönt, tron stärks genom liturgin, som ger ett uttryck för mystiken.

      – misstänksamhet mot en negativ bild av Katolska Kyrkan: I längden är det inte ett speciellt hållbart skäl. Det är säkerligen ett skäl till att väcka en initial nyfikenhet, men i längden så faller det, tex om bilden av Kyrkan plötsligt skulle bli positiv.

    • #6318

      Elisabeth (och Per-Olof, som konsulterats):
      Liturgins skönhet – inom Katolska kyrkan ryms många olika riter, sköna på olika sätt, men vi västerlänningar glömmer ibland att det finns mer än den latinska romerska riten, gregoriansk sång, etc.

      Jag tänker mig att kärnan i all liturgi, världen över, innehåller mycket skönhet, förmedlar sanningar, mystik, har evighetens prägel, så att vi faktiskt utan slut kan ropa ”Helig, helig, helig!”

      Bestående lära – Något som håller, som man kan bygga sitt liv på och förlita sig på. Och som samtidigt ger
      utrymme att växa och utvecklas.

      Båda kan vara skäl att leva och dö i Katolska kyrkan, men skälen är så många och jag tror att Gud även kan använda de ”små” skälen, som ekonomiska, kulturella och intellektuella behov, oppositionslusta, nyfikenhet, m m, för att locka och dra oss till sig.

      PS Den starka musiken blev ett problem även för mig (problem med hörseln) DS

    • #6319

      Elisabeth (och Per-Olof, som konsulterats):
      Liturgins skönhet – inom Katolska kyrkan ryms många olika riter, sköna på olika sätt, men vi västerlänningar glömmer ibland att det finns mer än den latinska romerska riten, gregoriansk sång, etc.

      Jag tänker mig att kärnan i all liturgi, världen över, innehåller mycket skönhet, förmedlar sanningar, mystik, har evighetens prägel, så att vi faktiskt utan slut kan ropa ”Helig, helig, helig!”

      Bestående lära – Något som håller, som man kan bygga sitt liv på och förlita sig på. Och som samtidigt ger
      utrymme att växa och utvecklas.

      Båda kan vara skäl att leva och dö i Katolska kyrkan, men skälen är så många och jag tror att Gud även kan använda de ”små” skälen, som ekonomiska, kulturella och intellektuella behov, oppositionslusta, nyfikenhet, m m, för att locka och dra oss till sig.

      Därför är det svårt att se något totalt ogiltigt skäl, möjligen ”snöd vinning” eller av hat.

      PS Den starka musiken blev ett problem även för mig (problem med hörseln) DS

      • #6322

        Alice Nordström
        Deltagare

        Intressant tycker jag att Gud kan använda även de små skälen!

    • #6321

      Sylvie Derême
      Deltagare

      Lägg särskilt märke till de tänkbara skäl till Vallquists konversion som tas upp och rubriksätts med text i filmens nederkant. Välj ut två av dessa och skriv om du anser de vara hållbara skäl eller ej (ett av varje slag om du hittar). Motivera ditt svar

      Skäl 1: intellektuell övertygelse om de katolsk lärans sammanhäng och hållfasthet – logik – ger svar på frågor

      Jag tror att Vallquists har varit mer intresserad av katolska kyrkans massor. Kanske hon har lyssnat på vad som sagts i katolska kyrkan men inte vad som sagts i svenska kyrkan, kanske för att hon tråkade sig för mycket i svenska kyrkan att hon inte har lyssnat på vad som sagts där. Jag tror att det är lite som en insult till hennes intellekt att säga att hon är motståndig mot den svenska kyrkan och kunde ha konverterat sig till en annan religion om hon hade varit i Paris och i den katolska kyrkan. Hon är en utbildad person, hon kan tänka av sig själv och har även skrivet böcker. Jag tror inte att hon har konverterat sig bara för att hon ville rebellera.

      Skäll 2: Liturgins och mystikens skönhets estetik: Jag kan förstå varför hon är intresserad av liturgin, mystikens skönhet estetik och latinska sånger, eftersom jag har Ave Marias musik i hjärtat när jag vaknar upp i morgonen sedan jag har hört den i kursen. Men jag kan inte bedöma om dessa är goda skäll, eftersom jag inte har konverterat mig.
      Sylvie D

    • #6323

      Ola Samnegård
      Moderator

      Först vill jag be om ursäkt för musikslingan som råkat slingra sig in på helt fel plats. Detta ska ej upprepas. Den kommer förhoppningsvis även gå att ta bort från lektion 2 inom kort.

      Vad gäller Vallquists skäl att konvertera är nog de flesta överens om att enbart en misstänksamhet mot en negativ bild av Katolska Kyrkan inte kan ses som hållbart skäl till själva konversionen. Men det kan ändå vara ett gott skäl till det sökande efter sanning som ledde till konversionen.

      Skälen som beskrivs som liturgins skönhet och känslan av att gudstjänsten aldrig ska ta slut, är lite svårare att bedöma utifrån. Handlar detta bara om sinnligt behag eller om verklig erfarenhet av den Absolute. Det kan man tänka olika om. Jag lutar åt det senare.

      Vad gäller Kyrkans pluralism som skäl till konversion tänker jag att visst kan det ses som ett tecken på äkthet att en tro kan samla människor från alla folk och kulturer. Men detta kan även förekomma i andra trossystem. Därför kan det enligt mig ej fungera som gott huvudskäl till konversion, men väl som stödjande skäl.

      Lärans beständighet kan även den tyda på dess sanning och så vara ett skäl till konversion. Men det går väl att tänka sig en beständig lögn, eller? Själv saknar jag just vad som gör henne övertygad om lärans sanning.

    • #6359

      Ellinor Björk
      Deltagare

      Jag har funderat en hel del på om tvekan och misstro mot katolska kyrkan kan vara ett tillräckligt gott skäl och att konventera. Det är först en något bisarr ansats för konventering ,men i den så finns många lager. Det låter initalt något infantilt, nästan lite barnsligt ,som att vara lite motvals, som en rebell utan tillräckligt goda skäl. Jag har kommit fram till att det kan det vara nog för konventering, om intentionen är att våga syna sin egen kontext, brottas med det som man tror sig veta och söker sig bortom det som antas. Vad är sanning och vågar man vara ärlig i att söka den ,även om den går stick i stäv med det som är norm. Det låter obehagligt att inte vara en del av det kollektiva tankegods som antas vara sanningen utan välja något annat. Det är en rejäl kamp som inte är enkel men som kan vara intellektuellt ärlig i sökandet av det som är genuint.

      Vidare har ser jag kyrkan lära och dess sanning genom tiden som är ett av huvudskälen för konventering. Allt är inte relativt. Dock tänker jag mig att trons gestaltning och tolkning som vi människor är bärare av förändras genom tiden.

Visar 27 svarstrådar

Du måste vara inloggad för att svara på detta ämne.